SAKNADE 2009

MYSSLINGENS ULVI "ULLIS" f. 23/7 2000 avled 21/12 2009 9 år 5 månader och 28 dagar gammal

För några månader sedan fick jag ett samtal från Ullis husse Ingvar. Matte och husse kände att de inte orkade bo kvar på "Torpet" i Småland längre. De skulle flytta tillbaka till Södertälje, till en lägenhet.

Men, problemet var hur det skulle gå med Ullis. Hon har växt upp på landet med en stor tomt och fina omgivningar. Först med storasyster "Nicki" från Curage och sedan ensam hund i familjen. Det har funnits boxer i familjen Hollstedts liv i många, många år. Vi har bara mötts några gånger under åren men husse Ingvar och jag har haft många roliga samtal om boxer, politik och samhälle.

Åter till samtalet, Ullis tycker inte om andra hundar längre, hon gör utfall, hon börjar få lite besvärligt att gå och varken husse eller matte är så starka i nyporna längre. Efter en stunds vägande för och emot var vi ense om att det kanske var bäst att låta Ullis sluta sina dagar i Småland istället för Södertälje. Absolut ingen lätt beslut men att omplacera henne vid drygt 9 års ålder kändes inte som en bra lösning.

Jag har undrat lite hur det gått eftersom de skulle flytta november-december. Idag ringde husse och jag hörde att han var ledsen. De hade tagit med Ullis till Södertälje men hon var stressad hela tiden och de kunde knappt gå ut med henne. Då föreslog matte att husse och Ullis skull åka före ner till Torpet inför julfirandet. Tyvärr kom massor med snö och det blev för jobbigt för husse. Idag har Ullis fått gå över till andra sidan, nu kan hon leka med sin syster Undra/Busan och bröderna Urbini/Bosse och Ulpix/Balder och springa fritt på de evigt gröna ängarna.

Mitt hjärta finns hos Inger och Ingvar som tvingades till beslutet när inte deras kroppar ville hänga med längre. Det är tomt hos dem nu, ingen boxer, ingen Ullis men några leenden kommer säkert när de tänker tillbaka på Ullis och alla de andra boxrar som varit familjemedlemmar.

Se här också

MYSSLINGENS GIOVANNI "SEPPO" f. 19/12 2003 avled februari 2009 5 år, 2 månader och ? dagar gammal

Jag minns så väl det första samtalet från Arne, blivande husse. Jag har nog aldrig pratat med någon som haft så svåra stammningsproblem men vi tog det lungt. Arne och hans fru hade haft boxer i många år, bl.a. från Lahambra's. Nu hade deras boxer avlidit och de ville ha en ny. Jag blev upprörd när jag hörde att flera uppfödare hade varit otrevliga för att han hade svårt att tala, dessutom var han inte purung. Men han var pigg och rask och kunde mycket väl hantera en hund. Hustrun var äldre och satt i rullstol efter flera strokes.

Giovanni blev Seppo och flyttade till Kopparberg. Jag har besökt dem ett par gånger när jag varit i närheten. Arne och Seppo hade det bra tillsammans. Matte måste tyvärr vårdas på annat håll ganska snart men hon kom hem på helgerna.

I helgen var det dags för att ordna julkort till dem som jag inte kan skicka e-mail till. Jag skulle kolla Arnes adress och upptäckte att han "inte fanns" Idag fick jag kontakt med platsen där matte fortfarande finns, tyvärr finns det inte möjlighet för mig att prata med henne, hon har haft många strokes till. Jag fick kontakt med mattes "gode man" och fick då veta att Arne avlidit redan i februari. Matte och husse hade inga barn eller andra nära som kunde ta hand om Seppo så han fick följa husse kort efter att han gått över. Även om det är ett tråkigt slut för en 5-åring så var det kanske bättre än att han hade annonserats ut på Blocket. Ingen tänkte ju på att kontakta mig. Nu går Seppo och husse sina promenader på andra sidan och säkert har hans bror Gayo/Tayson mött honom.

Viper under 1 år gammal

MYSSLINGENS VICTORY "VIPER" f. 1/10 2000 avled 27/6 2009 8 år 8 månader och 26 dagar gammal

Idag kom ett e-mail av av den sort jag inte vill få. Ännu en Myssling har gått ur tiden.

Det känns inte som om det vore så länge sedan första V-kullen föddes. 3 pojkar och 2 flickor. När Irene kom , tillsammans med sina föräldrar, för att titta på valparna var jag lite fundersam på hur denna lilla tjej skulle klara en boxerhane. Jag behövde inte oroa mig, Viper fostrades med säker hand till en mycket trevlig boxerpojke. Ibland kom det små meddelanden från Gävlebor "Jag mötte en hund från dig och han gick lös med matte mitt i sta'n, vilken härlig hund" Även hemma hos "mormor och morfar" i Prästgården gjorde han intryck på dem som såg honom. Jag lovar att det gläder ett uppfödarhjärta. Det var längesedan vi sågs men jag vet att Viper haft ett jättebra liv med sin familj och med sin"lillebror"

Nu springer han med mamma Linnea, pappa "Dennis" och sina syskon på de evigt gröna ängarna och all smärta är borta. Det blir tomt och smärtsamt för de som saknar honom men han har lämnat många fina minnen till alla som haft glädjen av att ha lärt känna honom under hans år här på jorden.

Hej Britt-Marie.

Jag måste tyvärr meddela att Mitt hjärta Viper har fått somna in igår 27 juni på Ultuna djursjukhus. Han insjuknade dagen innan sent på kvällen och på morgonen åkte vi till Ultuna där de konstaterade en förstorad mjälte med ev tumörer i. Spondylosen hade blivit värre och han svarade inte på droppet han fick.

Vi kunde ha väntat till på måndag med operation, men risken för att mjälten skulle spricka var stor och att han inte skulle klara av narkosen.

Vi ville inte låta honom ha ont så länge så vi valde att låta honom somna in.

Allt gick lugnt och stillsamt och både jag och husse var med honom.

Han har lämnat ett stort hål hos oss alla tre..

Han är saknad av så många i vår närhet.

Tack för att jag fick en sån underbar hund..

Mvh Irene Gävle

KORAD MYSSLINGENS ELSA f. 19/8 1999 avled 14/5 2009 9 år 8 månader och 25 dagar gammal

Idag fick jag återigen ett e-mail med sorgligt innehåll

Idag somnade Elsa in, hon har en del mornar sista tiden varit trött, men under eftermiddagarna pigg och busig som hon brukar.

I morse var hon lite trött och ville inte äta sin frukost, gick sen ut på tomten för sin morgonpink. När det var avklarat gick hon raka vägen och la sig vid bilen, med till jobbet ville hon. Framme vid arbetet öppnar Jörgen som vanligt vid fint väder dörren vid buren- Elsa sov och ville inte ut.

Vid 11-tiden så tyckte Jörgen att ut och kissa behövdes innan det var dax att åka på lunch. Han får då ingen kontakt med Elsa och när han ska putta till henne märker han att hon somnat in. Troligtvis har hon gjort det under bilfärden till jobbet.

Hon fick det för henne bästa avslut hon kunde få, att få somna in i lugn och ro utan smärta där hon trivdes som allra bäst, i jobbarbilen med sin husse på väg till jobbet.

Senast igår var hon pigg och allert och busade runt som hon brukar. Livet utan Elsa blir tomt, hon om någon kunde verkligen ge intryck. Hennes "blick" sa allt.

Vi hörs!

// Lotta & Jörgen

Ännu en stor personlighet har gått ur tiden. Ingen, absolut ingen, hade en så talande blick som Elsa. Elsas blick kunde stoppa främmande hundar mitt i språnget när hon vaktade husses arbetsplats. Elsa älskade hela sin familj men att följa med husse till jobbet var viktigt, de gånger hon inte fick åka med var hon inte glad. Elsa fick en "lillebror" Fidelio, hon accepterade det men hon tyckte nog att det var onödigt med en hund till när hon fanns. När 2-benta lillasyster Alva kommenderade sitt, ligg osv lydde Elsa snällt. Elsa hade ett härligt liv på Yxlö med natur och havsbad. Elsa och husse tävlade i agility också. Jag tror Elsa kunde klara nästan vad som helst, om hon ville det.

Mitt i sorgen är jag ändå glad att hon fick gå bort på det sätt som skedde, Elsa bestämde själv, in i det sista.

Nu är hon på andra sidan där hon återförenats med mamma Lady, barnen Bore, Beskow och Belzie. Belzie som gick bort för bara två veckor sedan. Om det inte redan är ordning och reda på de evigt gröna ängarna så blir det nu när Elsa kommit.

Det blir tomt på Yxlö och ensamt för husse Jörgen när hans trognaste arbetskamrat inte är med.

Elsa du kommer aldrig att bli bortglömd. Vi är så många som kommer att minnas dig, med ett leende, när vi tänker på allt du givit.

Maja kunde jobba med lydnad och bruks också

Maja med syster Xa "Hilda"

KORAD MYSSLINGENS XANA "MAJA" f. 21/10 2001 avled 6/5 2009 7 år 6 månader och 15 dagar gammal

Idag har ännu en fantastisk flicka fått avsluta sitt liv på jorden. Maja hade knäledsfel och idag gick det inte längre, hon hade för ont och ingen mer lindring fanns. Den dagen blivande matte Agneta dök upp i snövädret, i bil med sommardäck, kunde ingen av oss drömma om allt vad Maja skulle få uppleva. Hon skulle ju "bara" vara mattes sällskap. Det finns inte plats nog att berätta om alla Majas äventyr. När hon gick mannekäng i Bornholm och visade en italiensk importerad top! Den sommaren låg hon ofta mitt i gallerian så folk nästan snubblade på henne. Maja har också "jobbat" i en exklusiv butik, på kontor, på krogen, vakt i Kungsträdgården m.m., m.m. Några av Majas äventyr hittar ni på länkarna nedan. Maja och matte bodde de första åren nära Jarlaplan i Stockholm men de gick också långa promenader i naturen. Att vara innetjej innebar tjusiga halsband men också lerplask i skog och mark. För några år sedan fick hon en lillasyster, Dizzy, som bara skulle socialträna lite, men hon blev kvar. De flyttade ut till Solna och har haft ett andra hem på Solna/Sundbybergs BK.

Bilden på Maja med boll i munnen är vald av välkända skäl för de som kände Maja. En tennisboll har alltid varit Majas bästa leksak. Hennes sista boll hade hon i munnen idag med in i nästa liv.

Maja skulle ju få en lillebror nästa vecka när Seven skulle flytta hem till Solna. Nu blir det Dizzy som ensam får stå för Sevens uppfostran, ja, lite matte också. Maja hann ändå träffa Seven för en vecka sedan.

Det kommer ändå att bli ett stort tomrum, ingen kan fylla tomrummet efter Maja. Inte hemma, på klubben, på Hundcampus och på alla andra platser där Maja var en väl känd personlighet. Maja blev den första av syskonskaran som vandrade vidare men hon har många kära släktingar som gärna vill vara tillsammans med henne på de evigt gröna ängarna. Eftersom det är en lycklig värld finns det säkert massor med tennisbollar överallt.

Ingen av oss som lärt känna Maja kommer någonsin att glömma henne. Spring med din boll, utan smärta, älskade Maja.

http://www.mysslingens.se/tullen/tullen.1.htm

http://www.mysslingens.se/dizzymaja\dizzymaja.1.htm

http://www.mysslingens.se/majadizzy/majadizzy.1.htm

http://www.mysslingens.se/majadizzymarso6\majadizzymars06.1.htm

http://www.mysslingens.se/majadizzybeskow05\majadizzybeskow05.1.htm

http://www.mysslingens.se/majadizzyjuni05\majadizzyjuni05.1.htm

Se en hälsning från Agnes från november 2004

MYSSLINGENS ONYX "AGNES" f. 24/11 1998 avled 15/4 2009 10 år 4 månader och 22 dagar

Agnes såldes till "hundvana" personer. Det visade sig senare att hon inte haft det så bra. Bunden på tomten på dagarna eftersom matte inte kunde ha henne vid barnvagnen. Grannens katt retade henne när hon satt bunden. Morgon och kväll var det hårdkörning i lydnad med husse. En "expert" lärde husse att kasta skramlande burkar för att få Agnes uppmärksamhet. Resultatet blev en stressad hund som blev som galen när hon såg en katt och hon var livrädd för allt som skramlade. När hon var ca 1,5 år kom hon hit igen och sedan hade hon turen att komma till världens bästa familj som verkligen gjorde allt för att Agnes skulle må bättre. Nedanstående e-mail fick jag idag.

"Jag kommer med ett tråkigt besked.Vi fick ta bort Agnes 15/4 hos vet. Persson

Hon har varit sjuk en tid, hon hade en ökad törst drack vatten överallt där det  fanns tills hon kräktes.Hon blev bara smalare trots att hon åt all mat hon fick.

Agnes var en glad o snäll hund hon älskade människor,hon viftade på svansen när hon kom till vet. och då känns det extra tungt att veta att det var sista gången.Hon fick somna in lungt o stilla, hon kommer alltid att finnas i våra hjärtan en hund som Agnes glömmer man aldrig.

Hon har det nog bra i hundhimlen nu.

Hälsningar Inger o Hasse"

Agnes fick ett långt och härligt liv hos sin familj. Jag är så glad att Agnes fick det liv hon förtjänade efter den tråkiga starten. Glad för att det finns sådana människor som Inger och Hasse.

Nu har Agnes flyttat vidare, till de evigt gröna ängarna. Mamma Indra och alla andra släktingar har välkomnat Agnes och hon kommer aldrig mer behöva vara rädd. Nu kan hon vara trygg.

Balder på Träffen i maj 2008

Se mer om Balder här och här

MYSSLINGENS ULPIX BALDER f. 23/7 2000 avled i 20/3 2009 8 år 7 månader och 25 dagar

Jag hälsade på hos Balder i torsdags och var därför förberedd när meddelandet kom om hans bortgång.

Matte Maria skrev: Har tyvärr väldigt tråkiga nyheter...vill berätta att våran älskade Balder nu har somnat in. Eftersom han inte blev något bättre, så fanns det tyvärr inget alternativ utan han fick slippa ha ont. Det känns fruktansvärt jobbigt, det är så tyst nu, man har inte riktigt förstått det än. Man får försöka tänka på alla fina minnen han gett oss under alla år. Balder har alltid varit en glad och snäll och vänlig hund, vart man än har gått med Balder så har han alltid väckt uppmärksamhet. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om Balder men jag orkar inte just nu, vi saknar honom så mycket. Balder kommer att saknas och minnas av många inte bara av mig och Jimmy och katterna Gordon och Reidar, utan även av övriga i vår släkt och vänner och självklart alla hundkompisar.   Ett stort tack ska du ha för att vi fick köpa Balder, han har verkligen varit underbar. Ett stort tack för och att du har varit så bra och stöttande och alltid ställt upp om man har behövt någon hjälp.Om vi någon gång ska ha en boxer igen så vet vi vart vi ska vända oss.   Sorgliga hälsningar från Maria, Jimmy , Gordon och Reidar.

Jag minns när Maria ringde och frågade efter en boxervalp. Hon ville absolut ha en vit. Jag hade Ulpix (mitt barnbarn Samuel hittade på det namnen efter en pokemonfigur som hette Vulpix) Problemet var att en tidigare valpköpare också ville ha honom. Jag lyckades övertala henne att ta Urax istället och Maria fick sin Balder. Balder var hur söt som helst, se bilderna nedanför.

Balder, Maria och Jimmy var bland de mest flitiga på att delta på Mysslingträffarna. Många av bilderna är från förra årets träff. Balder verkade ta uppståndelsen med upphöjt lugn är man en cool kille så är man. Han var så fin med sin kritvita päls, fläcken över ögat och ett fint inramat vänsteröra.

När jag hälsade på hos Balder i torsdags var det en totalt förändrad Balder. Det märktes tydligt att han var väldigt sjuk. Från början trodde veterinärerna på Ultuna att han hade ont i ryggen för att det växt ut en brygga över några kotor i ryggen. Han svarade nästan inte alls på smärtstillande. Han fick besöka Anna Olofsdotter, en fantastistkt duktig kiropraktor som har gjort underverk med många hundar. Men det var något mer än ryggen, någonting annat inuti Balder, någonting som inte fungerade som det skulle. Då fanns det inga alternativ, Balder skulle inte behöva lida.

Jag vet att sorgen är enorm på Svanbygatan i Tierp. Jag vet att tomheten är ofattbar. Balder var en fantastisk personlighet som inte har lämnat många oberörda. Det finns ingen tröst bara minnen som skapar leenden i sorgen.

Nu är Balder fri från all smärta, han har flyttat till mamma Linnea, pappa Barney, syster Undra/Busan, bror Urbini/Bosse och alla andra släktingar på de evigt gröna ängarna.

Balder lever för evigt i alla hans vänners hjärta

Liten Sigge med storebror Bamse

MYSSLINGENS SIGGE f. 9/4 2008 avled i 18/3 2009 11 månader och 9 dagar gammal

Sigge hann inte fylla 1 år. Sigge hade ett blåsljud på hjärtat som valp men det trodde vi skulle försvinna. Tyvärr blev det inte så, han hade aorta stenos. Det anses vara ett problem inom rasen men Sigge är den förste Mysslingen som har drabbats.

Sigge bodde på landet i Mariannelund, Småland, med matte, husse och "storebror" Bamse. Ibland träffade han också sin morbror Linné som också bor i Mariannelund.

Till att börja med märktes inte så mycket av Sigges sjukdom han växte och blev en stor kille. Under vintern började problemen komma. Efter lek och andra ansträngningar behövde Sigge vila, då var hans slemhinnor kritvita. I slutet av februari fick han sin slutgiltiga diagnos av en expert, han hade en mycket grav aorta stenos.

Sigges familj har haft det väldigt jobbigt, Sigge kunde ramla ihop och dö precis när som helst. Enl. experter hade inte Sigge ont vilket är en, liten men ändå, tröst. Idag fick jag ett meddelande från Sigges matte:

".... här är det väldigt ledsamt idag, för jag fick låta Sigge somna in på morgonen idag, han mådde väldigt dåligt igår hela dagen han varken drack eller åt under hela dagen och jag kunde inte gå någonstans utan att han var mig i hasorna, han gick nästan som en gammal gubbe och småhostade hela tiden o inte orkade han nått heller, han var blek o väldigt kall i munnen och kall även under sina tassar, så jag beslöt att det var dags att beställa tid för en ny undersökning och fick en tid till idag, vi tog då det svåra beslutet att han skulle få gå vidare till sina boxerkompisar där uppe o få leka fritt med bus o spring, där han verkligen mår bra. Nu kan jag inte skriva mer men jag hör av mig när det har lugnat sig lite o det inte gör så ont som det nu gör. Kram Anneth o Anders

Som ni förstår finns det inte ord för det oerhörda. Nu får Sigge springa runt med sina släktingar som mött honom på andra sidan där det alltid är lagom varmt och gräset alltid är grönt och där inga smärtor finns.

Läs mer om Sigges alltför korta liv här

MYSSLINGENS YASMIN f. 24/12 2001 avled 11/3 2009 7 år, 2 månader 15 dagar gammal

Jag var förvarnad, ändå inte förberedd när meddelandet kom.

"Yasmin har fått somna in"

I mitten av februari blev Yasmin akut sjuk. Vid undersökning visade det sig att hennes hjärta var dåligt. Även en specialist undersökte henne. Hon fick medicin men det var inte säkert att det skulle hjälpa. Kanske var det någonting annat fel som gjorde att hjärtat blev påverkat, det vet vi inte.

Yasmin och hennes syskon föddes på Julafton, lite speciella redan där. Yasmin och hennes syster Yra var mindre än de andra men lika pigga och framåt. Vem kunde motstå den här lilla tjejen?

Yasmin flyttade till Anna med familj och snart utvecklades ett alldeles speciellt band mellan henne och Annas dotter Josefine. Yasmin blev äldre men hon var fortfarande "den lilla söta" Klok som bara den och härlig. En riktigt underbar boxertjej, hon var allt man kunde önska. Det blir tomt för Jossan och övriga i familjen, lilla Yasmin tog en stor plats.

Nu har hon mötts av mamma Linnea, syster Yra, mormor Jolly och farfar Credo och alla de andra. Nu visar de henne runt på de evigt gröna ängarna däe ingen sjukdom och smärta finns. Sov gott lilla gumman

Läs Josefines minnesord här Mer om Yasmin här och här

Världens sötaste lilla Yasmin angriper mamma Linnea

Lexi och Kryzzet för bara någon vecka sedan

Till och med katten Ramses accepterade Kryzzet på gamla dagar

ENGELAIZ XANDRA "KRYZZET" f. 19/9 1996 avled 26/2 2009 12 år 5 månader och 1 vecka gammal

Min lilla valp kom med flyg från Göteborg. Världens sötaste lilla tjej. Hon kom från Marlene och Eivy Mussawir, Engelaiz kennel. En pigg och glad valp som alltid var beredd på bus.

När hon blev könsmogen visade hon vad hon gick för. Varje gång när jag hör ordet dominans i samband med en hundflock tänker jag på henne. Hon tog ingen hänsyn till om det var tik eller hane, gammal eller ung, hon ansåg alla andra underlägsna sig själv. Hon älskade människor men i hemmaflocken blev det uppenbara problem.

Jag insåg att hon behövde flytta och få vara ensamhund.

Ibland hjälper ödet till och jag fick kontakt med en ev. lämplig ny ägare.

Arne, med hustru och tonårsdöttrar kom på besök. Arne hade en bakgrund som hundförare inom polisen och han och Kryzzet, som hon raskt döptes om till, fann verkligen varandra. Det blev så att jag, helt enkelt, skänkte Kryzzet till Arne. Det viktigaste var att hon skulle må bra. Det har ingen av oss inblandade ångrat. Kryzzet fick ett underbart och långt liv. Hon var inte sjuk en dag i sitt liv förrän för en kort tid sedan då hon fick livmoderinflmmation Den sista tiden har hon bott hos Arnes dotter Marlene, Lexis matte. Under alla år har Kryzzet bara varit vän med en hund, grannens schäfer Raffe som gick bort i somras, över 13 år gammal. Fantastiskt nog tog hon Lexi till sitt hjärta direkt.

Nu är hon återförenad med Raffe som säkert längtat efter sin bästa vän. Nu behöver de aldrig skiljas mer utan bara ha det skönt tillsammans utan värkande leder.

Läs matte Marlenes egna ord om Kryzzet här och mer om Kryzzets sista tid här

Jolly och en ung Kryzzet

Eia med storasyster sommaren 2005

MYSSLINGENS LAODAMEIA "EIA" f. 19/8 1999 avled i oktober 2008 9 år och 2 månader gammal

Jag fick ett e-mail från Eias matte Angelika

"..... Efter en tids sjukdom, beslutade vi att ta bort henne. Till hela familjens stora besvikelse. Så i oktober i höstas togs hon bort. Tänkte aldrig på att meddela dig, eftersom vi själva tog det ganska hårt, det här med att behöva ta bort en familjemedlem."

Eia var dotter till Mysslingens Exlibris "Lady" som var en av de stora personligheterna bland boxer. Jag tor Eia hade en hel del personlighet också. Eia flyttade till Sundsbruk och det fanns en boxertik tidigare i familjen. Under de första åren träffades vi några gånger men Eas familj flyttade och jag "tappade" bort dem. Därför kan jag inte berätta så mycket personligt om Eias liv men som ni ser på bilden här nedan så blev hon storasyster till 2 2-benta. Eias 3 syskon lever ännu men jag tror att mamma Lady mötte Eia på andra sidan och nu springer de tillsammans och berättar om allt roligt de varit med om i livet.

KORAD MYSSLINGENS ZALLY f. 31 mars 2002 avled 23 januari 2009

6 år, 9 månader 23 dagar gammal

Idag kom meddelandet jag väntat på, Zally finns inte mer. Trots att det var väntad så är man ändå så oförberedd. Jag vet att det är en mycket svår dag för Helena och Leif.

Zally har varit sjuk en tid, hon har haft stora problem med att äta, bara lukten av mat har gjort henne illamående. Undersökningar visade att hon hade förändringar på ca 1/5 del av magsäcken. Trots försök till behandling blev inte Zally bättre. "Det kan ha varit den mycket kraftiga gastriten eller en mycket ovanlig form av leukemi."

Söta, vackra, fina snälla, härliga Zally, Zally med världens vackraste ögon som hade så mycket mer att ge alla som älskade henne.

Jag blev så glad och överraskad för några år sedan när Helena frågade mig om jag ville låna Zally för en kull. Vilken fråga!!! Självklart ville jag det. Zally och jag åkte till Norge och träffade Bunter och i maj 2005 föddes K-kullen

För några år sedan fick Zally en "lillasyster" "halvsysterdotterdottern" kallad Sisu. Självklart tog Zally väl hand om Sisu. Nu måste Sisu stå på egna ben men den klarar hon. Hon har haft världens bästa storasyster som lärt henne allt om livets mysterier. Läs mer här

Senast jag träffade Zally var på förra årets träff där Zallys "tvillingsyster" Zelda också var med.

www.mysslingens.se/bildertraffen088/bildertraffen088.1.htm

Zally, jag vet att Tessa har välkomnat dig till de evigt gröna ängarna och hon kommer att ta väl hand om dig. Den tomhet du lämnat efter dig kommer att fyllas med underbara minnen av din alltför korta tid hos oss som är kvar.

Vi har dig med i våra minnen för evigt älskade Zally