MYSSLINGENS HUGO SÄNDER HÄLSNINGAR FRÅN UPPSALA OCH SMÅLAND

16/4 -07

Hejsan!

Nu var det länge sedan jag skrev och berätttade hur Hugo har det. Hoppas att allt är fint med er och hundarna.

Hugo är ju nu en stor pojke. Hela 3 år!!! Stor i kroppen men liten i knoppen ska nog tilläggas...

Eftersom Hugo blivit så stor som han blivit så har han kunnat bli blodgivare. Detta innebär att Hugo lämnar ca en halv liter blod i halvåret för att kunna ge de hundar som är i behov av det blod. Självklart är inte själva momentet med att få ut blodet något som han älskar men all uppmärksamhet och köttbullar när man kommer till djursjukhuset gör att jag har en överlycklig hund så fort jag går innanför djursjukhusdörrarna. På en av bilderna jag bifogar ser du Hugo efter att ha givit blod och med sin blodpåse liggande på vagnen bredvid. Vill man lämna blod med sin hund kan man prata med närmaste djursjukhus med blodbank.

Lite yrkesskadad blir man nog allt och Hugo är nu med som frisk referenshund i flertalet forskningsprojekt. Vet nog ingen annan hund som är så friskförklarad som han...

Matte har nu fullt upp i skolan så Hugo är på minisemestrar nere i Småland då och då. En liten weekend i fjällen har dock hunnits med där Hugo fick springa lös bland fjälltopparna och även brotta ner folk som du kan se på bilderna (Hugo i sitt esse!!)

Annars så har vi precis kommit upp i norr igen efter ett underbart påsklov i södern. Vi har haft det underbart med långa skogspromenader och murkelplockning nere i vårt eget lilla kungarike (enligt Hugo) mitt i djupaste Småland.

Hugo skickar en stor blöt puss till alla syskon och gratulerar till den aktnigsvärda åldern!

Stora kramar,

Anja och Kramkryp alias hugbug alias Hugo (kärt barn har många namn).

Hejsan! Har nu varit hemma i Småland och firat påsk och inte minst firat Hugos tvåårsdag! Det har gått så sjukt fort, jag ser Hugo fortfarande som en liten valp. Dock är han ju faktiskt inte så liten längre vilket man blir varse när man är i andra änden på kopplet när en skidåkare far förbi. Stavarna är så skojiga att bita i... Här kommer bild från tvåårsdagen så ser du vilken vuxen och stor kille han blivit (not ;-) Annars så går allting fint. Startade spårsäsongen i helgen i det som är kvar av skogarna här nere och Hugo gick som en liten klocka!!! Hoppas att ni har det fint och njuter av vårsolen! Kram Anja

Hejsan, svejsan!

Nu har vi i Uppsala äntligen tagit oss i kragen och hör av oss. Känner lite press när man ser alla fina hälsningar och mail från de andra H-mysslingarna.

Hela hösten har för våran del varit full med lydnadsträning och spårande. Har nu verkligen hittat en helt super tränare i Chris. Hugo älskar honom så mycket att det ofta är svårt att få honom att koncentrera på mig när Chris är i närheten. Det är ju så att man nästan blir lite svartsjuk...

Är just nu hemma i Småland på retreat och har fått den kära pappsen att ta fram kameran oh föreviga Hugo. Insåg att du knappast fått några bilder sen valptiden (oops, sorry).

Förutom spårande och lydnadstränande så har Hugo varit testhund på mycket den här hösten. Man kan ju lugnt säga att man får en hund som är van att bli stucken och undersökt på diverse konstiga ställen när man läser det man läser. Kan meddela att Hugo sitter som ett ljus!. Detta åser mina medstudenter med stor förvåning eftersom de är vana att se honom i sammanhang där han är lite mer i gasen (typ alla sammanhang med mer människor än två stycken).

Planerna inför framtiden är att börja cykla med Hugo (pappa har börjat och blivit släpad över ett biltak, tror att jag ska inhandla en hel del skydd och lösa drulleförsäkring) och att köra lite drag framför skidor i höst. Tänkte passa på att lära mig att åka skidor nu när jag befinner mig så långt norrut. Jag lär nog aldrig bo så att jag har sån här tillgång till snö igen.

Hoppas att allt är bra med er och måste gratulera till underbart söta småmysslingar, både fyrbenta och tvåbenta!

Kram och voff, Anja och Hugo